Posted in Allmänt on september 28, 2012|
Leave a Comment »
Nu är jag tillbaka efter en liten bloggpaus. Inte så att jag sagt till mig själv att nu ska det inte bloggas på ett tag utan bara för att jag inte har nå vettigt att skriva, och utan nå vettigt att skriva så blir det ju inte en så rolig blogg för er läsare 🙂 Men jag har tänkt på er alla varje kväll då jag lägger mig att imorrn, imorrn är dagen D då jag kommer göra ett så sjuukt långt inlägg med hundra miljoner bilder som är retuscherade och fixade så att alla ser vilket underbart liv jag lever. Bilder på mitt hem som alltid är superfräscht, vitt och dammfritt, bilder på Nelly som alltid är glad och på toppenhumör och på min man som jag aldrig bråkar med utan bara massa puss och kram bilder. Pff.. Om det vore så väl.
Den bistra sanningen ser ut som så att Nelly är i nån sort bryta-sig-lös-från-mamma-och-pappa-ålder och skriker högt och tydligt typ NEEEJ, JAG VILL INTE, DUMMA DIG etc, etc. Och detta gör hon inte bara hemma, nejdå, utan detta görs även på affärer och dylikt, och framför allt på dagis där hon vet att hennes mamma som med alla metoder försöker få på hon vindbyxorna på det mest pedagogiska sätt och där dagisfröknarna står och tittar över glasögonkanten då jag tar med mig en skrikande ungen ut i stora hallen så att hon inte ska väcka dom övriga barnen som ligger och sover. Men som tur är så förekommer inte detta hela tiden utan bara då vi är på platser där det vistas andra människor. Hemma är det inte lika roligt.. Det är rart med barn.
Hemmet då? Ja, det kan man väl ungefär jämföra med ett sönderbombat land långt där borta dit ingen vill resa. Jag är expert på att planera och börja riva ut saker ur skåp och lådor, och när allt är utdraget då lessnar jag och kastar in allt igen så det är en ännu värre röra än då jag rev ut den första röran. Så just nu tänker jag inte öppna några skåp eller lådor med rädsla för att bli attackerad av diverse papper, pärmar, kokböcker mm. Men så länge det ser bra utåt här hemma så är det ju bara min insida som är sönderstressad över hur det ser ut på insidan av skåpen. Har däremot tagit mig för att putsa färdigt fönstrena i köket och tvättstugan men dom blev då så jävla flammiga så det ser nästan värre ut nu än innan.
Som ni ser så är livet kalasbra, hemmet superstädat och om ni skulle vara på en affär där ni hör en liten tjej skrika för brinnande livet så kan ni börja leta efter mig och Nelly för då finns vi någonstans bland hyllplanerna.
Tack och hej från en mycket positiv och glad mamma och fru!
Read Full Post »